Bondgården Övrabo

Bondgården Övrabo

värsta skitjobbet

BondeFAQPosted by Sanna Soleskog Mon, April 19, 2010 15:20:11

Idag är det fullt upp med riktiga skitjobb på Övrabo, bokstavligt talat. All gödsel från djuren ska ut på åkrarna, och det slumpade sig så att både fastgödselspridaren (för gödsel uppblandat med mycket halm) och flygödselspridaren kom samma dag. Alla djurhållande lantbruk sprider ut djurens skit, men som ekologisk lantbrukare så är man helt beroende av den för att det ska växa bra eftersom man inte får köpa in t ex konstgödsel utifrån. Därför blir det också viktigt att man har en bra balans mellan arealen man odlar och antalet djur - just det är en av ekologins allra viktigaste punkter tycker jag. Just denna tidpunkten är också den allra bästa att sprida gödsel - de växande grödorna tar snabbt åt sig näringen och man undviker läckage av ämnen som kväve och fosfor.

Tankningen av flytgödseltunnan övervakas av den yngre generationen.

ekologiska kor och soja

BondeFAQPosted by Sanna Soleskog Mon, March 01, 2010 16:40:32

Idag har det varit förstanyhet i radion hela dagen att sojan i svenskt lantbruk har negativa konsekvenser. Förhållandevis objektiv, saklig kritik har framförts mot att riktigt läskiga bekämpningsmedel används i sojaodlingen. Förskräckligt förstås - vad har vi i Sverige för rätt att förstöra hälsan hos människor i andra länder? Inte bara växtgifterna talar emot sojan, att exploatera regnskog som man gör för att odla soja är heller ingen fin sak.

Att inte använda soja som bidragit till regnskogsskövling har länge varit en stark drivkraft hos oss på Övrabo. Vi använder förvisso en liten andel soja, men den är odlad i Europa och eftersom man i ekologisk produktion bara får använda ekologiska fodermedel används inga bekämpningsmedel i produktionen. Målet är självklart att vara helt självförsörjande på proteinmat till korna, och varje år provar vi någon ny odlingsvariant eller någon ny sort på ärter eller åkerbönor. Att helt klara sig utan proteinfoder till mjölkkor är svårt, och för en ko som nyligen har kalvat är det nästintill omöjligt att hålla henne i en sund och bra näringsbalans utan proteinrikt foder. I ekologisk mjölkproduktion är det proteinet från gräset/ensilaget som är det i särklass viktigaste - kraftfodret bara sista "kryddan".

Vad mr Erlandsson kan göra åt saken vet jag inte - men som konsument har man (som vanligt) stor makt. Välj ekologiskt!

Våra kor på kombinerat proteintillskott och säng.

dinosaurieägg?

BondeFAQPosted by Sanna Soleskog Fri, September 25, 2009 19:05:26

Lika typiska som en enebuske i en småländska hage, lika typiska är numera ensilagebalarna i lantbrukslandskapet. Innehållet i rymdäggen är kort sagt gräs av olika slag, det vill säga de gräsätande djurens matsäck för att klara vintern. Gör man ingenting med gräset efter att man klippt av det, händer samma sak som med gräsmatteklipp som ligger kvar på gräsmattan – det ruttnar.

Att torka till hö=ta bort vatten ur gräset, var länge det vanligaste sättet. Problemen med det är bl a att man är extremt beroende av bra väder många dagar i följd för att ska kunna få in höet tillräckligt torrt. Måste man vänta blir gräset äldre=mindre näring i, och duger inte till högavkastande kor. Att torka det sista vattnet ur hö med hötorkar är inte heller så kul med tanke på elpris och resursanvändning. Istället tar man bort luften från gräset och konserverar det. Precis som när man konserverar grönsaker. Man kan packa gräset i ett torn (tornsilo), lägga det i en hårt packad hög (plansilo, limpa) eller rulla bollar av det som man täcker med plast (ensilagebalar). En ensilagebale innehåller ca 600 kg gräs, och räcker för en sisådär 20-25 kor en dag.

Ekologiska kor äter mer ensilage än konventionella, och möjligheterna att köpa in foder är mer begränsad – att få in bra och tillräckligt mycket ensilage är ännu viktigare för oss ekologer.

vad ska man med kalvar? (1)

BondeFAQPosted by Sanna Soleskog Tue, September 22, 2009 12:10:49

För att man ska få mjölk från en ko måste den få en kalv. Vanligtvis kalvar en ko första gången när hon är ca två år. En ko som kalvar vill gå undan och vara själv, man brukar ha en särskild box eller sommartid låta henne själv söka avskildhet ute i hagen.

De första månaderna efter kalvningen mjölkar kon som mest, mängden minskar sedan fram till att man sinar - d vs slutar mjölka - nio månader efter kalvningen. Kon får sedan semester cirka två månader fram till att hon föder nästa kalv, och börjar mjölka igen. Eftersom kor är dräktiga i nio månader innebär det att hon helst ska bli dräktig ungefär tre månader efter att hon kalvat och då hon mjölkar som mest. Det är liksom det som är kruxet - ungefär som att en kvinnlig toppidrottare skulle planera att bli gravid just under VM - kroppens reserver är begränsade. Det är en utmaning att sköta och mata sina kor så bra att de har reserver kvar att bli dräktiga igen.

Liksom de allra flesta gårdar i Europa vill vi i Övrabo ha ungefär lika mycket mjölk hela året. Det får man om man har kalvningarna är jämt fördelade på året, med andra ord är arbetsuppgiften att få korna dräktiga i rätt tid en av våra absolut viktigaste arbetsuppgifter helg såväl som vardag.

I andra delar av världen tar man hjälp av diverse sprutor, hormoner och mediciner för att klara kornas fertilitetsplanering, något man inte gör vare sig inom konventionell eller ekologisk produktion i Sverige.

Bonde-hur funkar det?

BondeFAQPosted by Sanna Soleskog Tue, September 22, 2009 11:38:36

30 miljoner människor är numera mina kollegor - inte på riktigt dock utan i Farmville på Facebook. Och även om det kanske är lite lättare att ta tjänst i de "gröna näringarna" i Farmville än IRL är det ju kul att lantbruk väcker intresse. För varje dag är vi ju alla en del av lantbruket - Farmvilleentusiast eller inte. Morgonfilen kommer från en ko någonstans, brödet har en gång varit en hop frön i jorden.

Att intresset för lantbruk är stort har vi många gånger märkt när vi haft gäster här i Övrabo. Och jag gillar att svara på frågor och berätta om hur det funkar med lantbruk och särskilt ekomjölksproduktion, därför blir det förhoppningsvis några bloggposter på ämnet "Bonde - Frequently Asked Questions". Något speciellt ni okända läsare undrar? Enmansredaktionen tar gärna emot frågor!